English translation please
click here Hundar, hundar och åter hundar. Den där gamla klichén att vara född i valplådan stämmer faktiskt på mig. Mitt intresse för hundar och jakt vaknade redan då där jakten och hundarna var en självklarhet. Och hemma var det drever som gällde. Min första hund kom 1964 och det var en Karelsk Björnhund. Denna användes till älgjakt men jag tränade också lydnad med den vilket var en utmaning. Det hann bli 7 kullar björnhund innan min historia med björnhundar tog slut i och med att vår sista björnhundshane dog 1998. Att inte skaffa någon ny björnhund var ett medvetet beslut och kanske lite av en protest mot den sällskapsavel som bedrevs inom björnhundsaveln. Dessa hundar kommer dock alltid att ha en mycket speciell plats i mitt hjärta. I slutet av 70-talet kom den första Westien in i vårt hem. Jag ville ha en liten ras som var tuff nog att klara leva ihop med björnhundarna. Det blev ett antal roliga år i utställningsringarna och ett antal kullar har sett dagens ljus hos oss. Vi har fortfarande westie och det kommer någon enstaka kull då och då. Men då hundarna lever med oss tills de går vidare till andra världar så går vår uppfödning i stå tills det blir generationsbyte. Just nu har vi två små glada töser som busar med de gamla. Ytterligare en hundras kom till oss 1988. Detta för att vi ville ha en jakthund till smådjursjakten och då införskaffades en beagle. Ett val som vi inte ångrat. Beagle är en mycket trevlig ras både som jakthund och kamrat. Under åren har det blivit några kullar och framgångarna kröntes det år då två av våra uppfödda hundar deltog i Beagle-SM samma år. Tro det eller ej men det skulle komma fler raser. 1998 kom en västgötaspets, en ras som länge legat mig varmt om hjärtat. En kul hund med egen vilja i stora mått - en hund som så väl passade in i vår familj. Även små västgötaspetsar har sett dagens ljus i vår valplåda - som små pigga rävar far de runt och gör livet glatt.
I övrigt har mitt hundliv varit fullt av föreningsuppdrag av alla de slag och som ringsekreterare har jag varit aktiv i många år. Idag ses jag mest som ringsekreterare och ytterst sällan som utställare i ringen. Dessutom är båda våra barn ringsekreterare. Jåbus - Ja det är vi det - Jessica, Åke och så jag BUS. (Efter Jåbus bildades har vi även fått en son Jesper) Jessica är sedan några år även delägare i kenneln.
|
|||||
English translation: The old cliché "being born
in the puppyden" does actually apply to me. My interest for dogs and
hunting was awaken already at home where dogs and hunting was a part of
everyday life.
It was in the end of the 70s
that the first Westie arrived in our home. I wanted a breed tough enough
to live with the bear dogs. We had some enjoyable years on the dog shows
around Scandinavia and a few litters were born. But as the dogs stays
with us all their lives our breeding goes in periods and new generations
come as the old dies out. At the moment we have two lively spirited young
ladies together with the old ones.
And believe it or not but it
wasn't to end there! The Swedish Vallhund, the small original swedish
spitz (Västgöraspets) had always appealed to me and I couldn't stop
myself any longer. A fun dog with bundles of free spirit - who fitted in
perfectly with our family.
|